Så skriver du bok - Sofie Sarenbrant tipsar
04 October 2011 l 09:53
– När det gäller deckare: tänk igenom din story noga! Ägna mycket tid åt att strukturera upp boken kapitel för kapitel. Vad ska hända vem, när, hur och varför? När du har en genomtänkt stomme att utgå ifrån är det ”bara” att sätta i gång att skriva. Fördelen med en genomtänkt idé är att du kan börja skriva slutet om du känner för det.
– Andra tips är att välja en miljö som du känner till, då blir det lättare att beskriva den på ett trovärdigt sätt. Gör också grundlig research på de områden som du inte behärskar. Ett övergripande råd är att tro på det du gör, och att ha roligt under tiden.
Vilket moment är svårast?
– Början och slutet, och mitt i! Det är värst precis i första skedet av skrivandet. Jag vet att jag ska producera omkring fyrahundra sidor, men har inte ens skrivit en. Då kan det kännas ganska tungt och jag kan ställa mig frågan: varför utsätter jag mig för det här? Någonstans mitt i processen brukar jag också fastna på vissa dilemman som för stunden verkar omöjliga att lösa.
– Och för att inte tala om första feedbacken från redaktören. Det kan vara jobbigt att behöva tänka nytt när jag tycker att jag är färdig med manuset. Min redaktör hittar alltid några saker som hon tycker att jag ska ändra, och då gäller det att dra ett djupt andetag, ställa om, och sedan gå på det igen!
Hur bygger du upp karaktärer?
– Jag gör ett persongalleri med huvudpersoner och bifigurer. Jag skriver ner allt om dem: ålder, utseende, intressen, karaktärsdrag, yrke, familj, syskon, barn, relationsproblem och koppling till andra karaktärer. Inför tredje boken klippte jag till och med ut bilder på personer i olika tidningar för att veta exakt hur de skulle se ut.
Min starkaste sida är inte att beskriva hur personer ser ut, jag ser liksom inte personerna framför mig, utan mer hur de reagerar i olika situationer. Därför testade jag en ny metod som jag tycker fungerade jättebra.
Sofie Sarenbrant är journalist och fotograf. Hon bor i Bromma med sin man och deras två barn. Varje sommar tillbringar hon med familjen i Brantevik.
Förlag: Damm Förlag
Bilden på Sofie Sarenbrant är tagen av Lars Trangius.
Comments
Så skriver du bok – Ann Rosman tipsar
22 September 2011 l 08:22
För Ann Rosman började bokskrivandet när hon en dag tittade ut över Marstrandsfjorden. Hon var mammaledig och stod med barnvagnen och blickade bort mot fyren Pater Noster. Fyrar har alltid fascinerat henne – inte minst människorna som bodde på fyrplatserna. Och vad hade inte kunnat hända på sådana platser? Hittills har det mynnat ut i tre deckare...
- Att skriva ned alla idéer i en anteckningsbok som man alltid har med sig. Inte fundera på om det är en bra eller dålig idé, värdera kan man göra senare. Skriv, då vet du att någonstans i anteckningsboken står det. Vaknar du mitt i natten med en idé så tänd lampan och skriv ned den, tro inte att du kommer att kunna komma ihåg den på morgonen...
- Ge inte upp! Tro inte att hela historien kommer som manna från himlen. Ibland kommer en berättelse i fragment, då får man utgå från de bitar man har och se hur de kan tänkas hänga ihop. Sitt inte och vänta på inspiration, det är du som gör jobbet och ingen annan. Knåda fram din historia! Var kritisk och arbeta med texten tills du själv nästan kräks på den. Lämna aldrig ifrån dig en text till någon annan för läsning, om du känner att du inte har gjort allt du kunnat med den, allt du har tänkt att göra. Orka jobba klart så långt du förmår. Jag tar alltid gårdagens dokument, kopierar det och döper till dagens datum och bokens titel om jag har det. På så vis kan man alltid backa.
- Ibland är inte det bästa att skriva en text utan kanske göra en mindmap, en skiss för att se hur olika personer och händelser hänger ihop. Eller en tidsaxel. Och skrivandet pågår inte bara framför blocket eller datorn utan är en process som pågår när du står i kö i mataffären också.
Vilket moment är svårast?
– Det kan vara olika. Ibland fastnar man och det kan ta dagar innan man kommer vidare och det lossnar. Det är frustrerande men numera vet jag att det är en del av processen för min del. I början kan det vara tungt innan man ”ser” hur saker och ting hänger ihop. Och så måste man våga kasta sig in i berättelsen även om man inte vet allt. Saker och ting händer under resans gång och ibland klarnar det om man börjar skriva. Fast ibland drar fantasin iväg med en tant som har en liten hund och efter ett tag inser man att den där tanten hör nog inte alls hemma i den här historien. Då får man spara undan det och gå tillbaka dit man var innan.
Hur bygger du upp karaktärer?
– Jag utgår från det jag har. Ibland dyker en person upp och det enda jag vet om honom är att han använder hårvatten. Då funderar jag på hur gammal han kan vara och om han fortfarande arbetar. Om han är pensionerad undrar jag vad han har gjort tidigare. Tänker att han kanske är tunnhårig, pedant och saknar hund, eftersom han skulle ogilla att få hundhår i soffan.
– Jag tyckte det var jättesvårt att skapa karaktärer tidigare men det går bättre nu. Jag köpte Elizabeth Georges bok ”Skriv på!” för att hitta genvägar när det gällde just att bygga personer. Vet inte om jag blev så mycket klokare av den just då men boken som helhet är inte dum. Men det är med karaktärer precis som med människor i verkligheten: de pratar med dialekter och missförstår varandra. Du vet inte allt om dem. Då får man utgå från det du faktiskt känner till. Kanske snegla mot deras fötter och uppskatta skostorleken. Och kika på vilken typ av skor de använder – är de välputsade? Eller fulla av hästgödsel eller en märklig röd lera? Varifrån kommer den?
– Och sedan när du sitter och skriver - tänk på berättarperspektivet. Ur vems perspektiv ser, hör eller berättar jag det här? Olika personer lägger ju märke till olika saker. Smyglyssna på samtal och titta på människor i din omgivning. Får jag skicka med ett ord på vägen rent generellt så är det: Ge inte upp!
Ann Rosman är bosatt i Marstrand. Efter akademiska examina i ekonomi och IT, samt en karriär som konsult med ansvar för affärssystem, satsar hon nu på romanskrivande. Ann har en stark lokal förankring och är en hängiven långfärdsseglare. Hon älskar den bohuslänska skärgården och Evert Taube. Hon driver också en blogg.
Förlag: Damm Förlag
Bilden på Ann Rosman har tagits av Anette Ericsson.
Så skriver du bok – Anders de la Motte tipsar
20 September 2011 l 09:16
Boken handlar om Henrik HP Pettersson som är i Dubai på flykt från sitt förflutna. Polisinspektör Rebecca Normén besöker ett afrikanskt land som livvakt åt en svensk minister. Plötsligt hamnar de båda i hotfulla situationer som tvingar dem tillbaka till Stockholm, där deras vägar möts igen...
– Läs mycket böcker. Både sånt du gillar men även annat som inte verkar lika tilltalande - det är det överlägset bästa sättet att bli en bra skribent.
Kika på hur andra författare bygger upp handlingen, hanterar svårigheter och knyter ihop historien. Försök lägga märke till vad det är som gör att du gillar eller inte gillar en berättelse.
– Bestäm dig för vad det är för berättelse du skriver och vilken känsla du vill lämna läsaren med efter att de har läst klart. Håll dig till de ramar du satt upp, du behöver inte skriva alla dina idéer i samma manus.
Sätt igång, det är den överlägset svåraste biten. Skrivande är arbete, och ganska hårt sådant. Väntar du på "gudomlig inspiration" inför varje moment får du nog vänta länge. Väldigt länge...
Vilket moment är svårast?
– Förutom att komma igång är det att hålla ett jämnt flöde i berättelsen. Jag skriver spänning och där kräver läsaren ett visst driv genom hela boken, annars tröttnar man. Actionbitarna är relativt enkla, den stora utmaningen för en spänningsförfattare är att behålla drivet även genom scener som är mer resonerande och förklarande.
– Jag försöker att arbeta gradvis, att låta läsaren själv skapa sig en bild av karaktärerna genom att bygga på med information längs vägen. Både rent faktamässigt men framförallt genom hur karaktärerna beter sig i olika situationer. Språket är ett väldigt kraftfullt verktyg, till exempel har HP sitt eget lätt ironiska tonfall, kryddat med mycket engelska och dataslang. Rebecca har ett mer sterilt och analytiskt sätt att uttrycka sig, som också väl speglar hennes personlighet.
– Ett misstag jag gjorde i början av min skrivkarriär var att berätta alldeles för mycket för läsaren och alldeles för tidigt. Långa stycken där jag berättade allt in i minsta detalj, från ögonfärg till trasig barndom. Sådana utläggningar sänker tempot och får ofta läsaren att tappa intresset.
– Det finns olika knep att klara en sådan fälla: antingen genom det gradvisa bygget, vilket jag gjort med Rebecca, eller så väljer man det redovisande sättet men gör en grej av det. Exempelvis sammanfattar allt i en skriftlig rapport. Så har jag valt att göra med HP för att gå igång berättelsen snabbare, även om också han sedan fortsätter att växa fram i efterhand.
Anders de la Motte är säkerhetschef på ett internationellt it-företag och före detta polis. Böckerna är brett sålda internationellt och SF har köpt filmrättigheterna till debutboken "Geim", som fick priset Årets bästa debut av Svenska Deckarakademin.
Förlag: Alfabeta Bokförlag
Bilden på Anders de la Motte är tagen av Peder Lingden.
Lottar ut bok
11 May 2011 l 08:52
Det enda du behöver göra för att vara med i utlottningen är att "Gilla" Lime & Lemon Media på Facebook!
Jag och kung Carl XVI Gustaf
17 March 2011 l 22:01
Så sent som idag såg jag att den fanns med i Sveriges Radios boktips, som en av fyra rekommenderade böcker. Bland annat i sällskap med boken om kungen, "Carl XVI Gustaf - den motvillige monarken", som för övrigt har skrivits av Thomas Sjöberg, en fantastiskt duktig skribent och som är lite av min förebild inom genren personporträtt. Världen blir ibland liten.
Mer skoj: i Hallandsposten och Hallands Nyheter kan du under tio veckor ta del av olika vandringar, hämtade ur min bok. Varje lördag får du en vandring i tidningarnas bilaga, H som i Halland, se bilden nedan. Texterna är förkortade jämfört med i boken men ger ändå möjlighet till inspiration. Det räcker att se fotograf Patrik Leonardssons underbara bilder.
