Kommunikation
Redaktionell kommunikation effektiv metod
18 January 2012 l 08:57
I samarbete med TNS/Sifo driver Sveriges Uppdragspublicister projektet EFFU, som går ut på att mäta kundtidningars effekt. En första mätning gjordes 2009. Den visade bland annat att läsarna av en kundtidning har 37 procents högre köpintention än icke-läsare.
Det är ett tydligt argument för att redaktionell kommunikation stärker varumärket på ett trovärdigt sätt. EFFU-mätningen visar att läsarnas relation till och kännedom om varumärket blir starkare och att den påverkar läsaren att agera.
Mer fakta:
- ➜ Läsare av kundtidningar är mer benägna än ickeläsare att köpa produkter från det företag som tidningen representerar.
- ➜ 53 procent av kundtidningsläsarna är mer benägna att köpa en produkt de känner igen från en kundtidning.
- ➜ Läsarna föredrar kundtidningen framför andra former av marknadsföring.
- ➜ Medvetenheten om märkesnamn är större bland de som läser kundtidningar än de som inte läser.
- ➜ De läsare som exponerades för kundtidningen har en bättre uppfattning om det representerade företagets image.
- ➜ 80 procent av läsarna finner nöje i att läsa kundtidningar.
Källa: Sveriges Uppdragspublicister
Vill du veta mer om hur du kan jobba med redaktionell kommunikation? Kontakta mig gärna.
Comments
Så avslutar du ett mejl på rätt sätt
04 November 2011 l 08:55
Det finns inga bestämmelser för hur man börjar och avslutar mejl, eller vanliga brev. Däremot finns det vanligare och ovanligare sätt. Och även bättre och sämre.
Hej! har blivit en inledande standardfras i brev som riktar sig till enskilda personer och som inte är särskilt formella. Motsvarande avslutningsfras är Med vänlig hälsning eller Vänliga hälsningar.
Hej. är ett mer nedtonat och opersonligare sätt att inleda. Likaså Hej, som har komma på slutet i stället för punkt. Observera att komma kräver liten bokstav i efterföljande mening, något som många missar.
Exempel som visar skillnaden:
Hej.
Jag heter ...
Hej,
jag heter ...
I formella och opersonliga brev och mejl – som exempelvis i kontakt med myndigheter – klarar man sig ofta utan hälsningsfras. Då kan det räcka med en ärenderubrik. Vid e-brevväxlingar, liksom vid mer privata e-brev, kan hälsningsfraserna vara betydligt kortare och informellare. Då räcker det ofta med ett inledande Hej och ditt namn som avslutningsfras.
Detta gäller första gången du kontaktar någon. I dag är e-post ofta en process i form av dialog med en mer eller mindre omfattande brevväxling. Och ju fler e-brev man skickar mellan varandra och ju snabbare brevväxlingen går, desto naturligare att reducera hälsningsfraserna till ett minimum.
Tänk på att vara försiktig med att använda förkortningen MVH i stället för Med vänlig hälsning. Förkortningen kan uppfattas som mindre artig än den utskrivna frasen. Och kan även ses som nonchalant; att man inte tar sig tid att skriva ut den avslutande hälsningen.
Låt rätt person göra rätt jobb
09 June 2011 l 08:57
Underskatta inte en välgjord trycksak. Att se till att bilder fungerar bra, att rubriker blir rätt och att anpassningar görs i formen för att på bästa sätt lyfta fram innehållet, det är inte något man bara skyfflar över på en anställd som ”brukar göra en del i Word”. Det krävs helt andra kvalifikationer än vad man rimligen kan begära av en vanlig anställd. Några exempel på vad man bör klara:
➲ Välja typsnitt som passar ihop. Låter lätt, men är svårt. Antalet typsnitt som finns är skrämmande stort. Här finns det inga genvägar, det är hantverk och kunskap som gäller.
➲ Att få typografin att fungera som en helhet. Genom mängder av inställningar av till exempel grad, kägel, spaltbredd, avstavning, utslutning, med mera, tas en fungerande helhet fram. Det är ingen slump eller magi, utan enbart hårt arbete baserad på yrkeskunskap.
➲ Att välja format och satsyta. Formatet ska passa arkstorlekar, annonsörer och redaktionella krav på olika spalter på en och samma gång.
➲ Att välja en färgpalett. En färgpalett behöver vara funktionell samtidigt som den fungerar i tryck eller på skärm.
➲ Att etablera storleksrelationer. Viktigt mellan element på sidorna i både stort och smått.
➲ Att lägga ett grid. Fungerar som stöd för både layout och redigering.
➲ Att ta fram en form som fungerar. En form ska du kunna behålla i många år. Den behöver vara genomtänkt.
Därför är redaktionell kommunikation så bra
09 May 2011 l 06:34
Information. Redaktionell kommunikation kännetecknas av saklig och trovärdig information, som presenteras på ett pedagogiskt och intresseväckande sätt. Ett mycket bra tillfälle för dig att tala till punkt och verkligen berätta. Här finns alla möjligheter att lägga fram information på ett sätt som lockar till läsning.
Kunskap. Genom nyheter eller nya vinklar på det som redan är känt, fördjupar redaktionella kommunikation kunskaper. Eller väcker intresse för nya ämnen. Att ge mottagarna mer kunskaper om dina tjänster/produkter är ett säkert kort för att öka värdet på det egna företagets varumärke.
Väcker nyfikenhet. Redaktionellt material skapas med hjälp av den journalistiska metoden. Det bygger på att skala bort det oväsentliga och lyfta fram det viktiga. Och väcka nyfikenhet. Din information blir lätt att ta till sig.
Underhåller relationer. Den redaktionella kommunikationen är ofta periodiskt återkommande. Varje gång med ett nytt, fräscht innehåll. Regelbundenheten ger en påminnelse om din existens och underhåller därmed relationen med mottagaren.
Kommunikation – tre enkla tips
27 February 2011 l 22:39
1. Effekt. Förklara vilken effekt och vilket mål du är ute efter. Var tydlig och konkret med hur detta hjälper till att stärka företaget, som till exempel en förbättrad ekonomi.
2. Hopp. Berätta varför det kommer att bli bättre och hur det kommer att påverka verksamheten. Målet är att inge hopp.
3. Tolerans. Visa att du är omtänksam och förstående. Förklara att det finns en plats för alla. I svåra fall måste du vara noga att ingjuta hopp och tolerans genom att förklara hur det hanteras.
Ett tips är att väva in detta ovan i den text som du berättar med. Det är också en fördel om du kan ge detaljer och småberättelser som illustrerar vad du menar. Källa: Linus Malmberg.